Hoppa till innehållet

Beta Arae

Från Wikipedia
Beta Arae (β)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildAltaret
Rektascension17t 25m 17,98835s[1]
Deklination-55° 31′ 47,5868″[1]
Skenbar magnitud ()+2,84[2]
Stjärntyp
SpektraltypK3 Ib-II[3]
U–B+1,56[4]
B–V+1,46[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-0,30 ± 0,20[3] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -8,51[1] mas/år
Dek.: -25,24[1] mas/år
Parallax ()5,05 ± 0,64[1]
Avståndca 650  (ca 200 pc)
Absolut magnitud ()-3,494[5]
Detaljer
Massa8,21[6] M
Radie100,11[7] R
Luminositet5 636[6] L
Temperatur4 197[6] K
Metallicitet-0,50[6] dex
Vinkelhastighet5,4 ± 1,0[3] km/s
Ålder50,1 ± 4,4[8] miljoner år
Andra beteckningar
CPD-55° 8100, FK5 645, HD 157244, HIP 85258, HR 6461, SAO 244725.[9]

Beta Arae (β Arae, förkortat Beta Ara, β Ara) är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Altaret. Den har en skenbar magnitud på 5,54[2], är synlig för blotta ögat och är den ljusaste stjärnan i stjärnbilden. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 6,3[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 520 ljusår (ca 159 parsek) från solen.

Beta Arae är en orange till röd superjättestjärna av spektralklass K3 Ib-II[3], vilket anger att stjärnan på väg från att vara en ljusstark jättestjärna (IIa) till en ljussvagare superjätte ( ib). Detta representerar två av de utvecklingsstadier som en massiv stjärna passerar genom när den har förbrukat förrådet av väte i dess kärna. Den har en beräknad massa som är ca 8,2[6] gånger större än solens massa, en radie som är ca 100[7] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 5 600[6] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 4 200[6] K.

Överskottet hos Beta Arae av andra element än väte och helium, vilket astronomerna betecknar som stjärnans metallicitet, är mer än tre gånger motsvarande överskott i solen.[3][10]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b] Wielen, R.; et al. (1999), "Sixth Catalogue of Fundamental Stars (FK6). Part I. Basic fundamental stars with direct solutions", Veröff. Astron. Rechen-Inst. Heidelb, Astronomisches Rechen-Institut Heidelberg, 35 (35), Bibcode:1999VeARI..35....1W
  3. ^ [a b c d e] De Medeiros, J. R.; et al. (November 2002), "A catalog of rotational and radial velocities for evolved stars. II. Ib supergiant stars", Astronomy and Astrophysics, 395: 97–98, Bibcode:2002A&A...395...97D, doi:10.1051/0004-6361:20021214
  4. ^ [a b] Johnson, H. L.; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99): 99, Bibcode:1966CoLPL...4...99J
  5. ^ Cassatella, A.; Altamore, A.; Badiali, M.; Cardini, D. (2001). "On the Wilson-Bappu relationship in the Mg II k line". Astronomy and Astrophysics. 374 (3): 1085. arXiv:astro-ph/0106070. Bibcode:2001A&A...374.1085C. doi:10.1051/0004-6361:20010816.
  6. ^ [a b c d e f g] Heiter, U.; Jofré, P.; Gustafsson, B.; Korn, A. J.; Soubiran, C.; Thévenin, F. (2015). "Gaia FGK benchmark stars: Effective temperatures and surface gravities". Astronomy & Astrophysics. 582: A49. arXiv:1506.06095. Bibcode:2015A&A...582A..49H. doi:10.1051/0004-6361/201526319.
  7. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/betaarae. Hämtad 2018-12-10.
  8. ^ Tetzlaff, N.; Neuhäuser, R.; Hohle, M. M. (January 2011), "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 410 (1): 190–200, arXiv:1007.4883, Bibcode:2011MNRAS.410..190T, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17434.x
  9. ^ "bet Ara -- Star". SIMBAD. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2012-01-15.
  10. ^ The abundance is estimated by taking [Fe/H] to the power of ten, thus:: 10[Fe/H] = 10+0,5 = 3,1

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]